Nya Lidköpingstidningen 2018-10-29

Pippi Långstrump

Esplanadteaterns Pippi Långstrump är en stor uppsättning i dubbel bemärkelse. Mycket folk på scen och fin teater.Och den som kan sin Pippi känner igen sig.

Premiären är slutsåld och salongen full av förväntansfulla barn, det är spänning, det. Ja, och så några mammor och pappor förstås och mormor och morfar och farmor och farfar.

Högt över alla, nästan som om de svävade i mörkret, sitter musikerna från kommunala musikskolan, en violin och fyra blås. Levande musik gör allting just levande.

Och så kommer melodin Här kommer Pippi Långstrump innan scenen badar i ljus. Entré Pippi, som vanligt med buller och bång.

Det här har barnen väntat på. Och flera har åkt långt för att få uppleva Esplanadteaterns uppsättning av Pippi Långstrump. Fyraåriga Tilda och hennes kusiner Rut och Alva Andersson har åkt från Trollhättan med mormor och morfar och först varit i Skara hos gammelmormor och käkat våfflor.

– Jag har tittat på Pippi i en bok, säger Tilda medan hon köar för att komma in i salongen.

Syskonen Edit och Abbe har åkt tillsammans med kusinen Olle från Vara.

– Lilla Gubben, det är hästen, säger Olle.

Jo, det vet Edit också.

– Men vet du vad mitt dagis heter? Katthult, som Emil bor i.

Ljusen tänds över Villa Villekulla. Lilla Gubben står på verandan, Herr Nilsson är högt och lågt och Pippi är lite lagom beskäftig.

Det mesta går i vackert pastelliga färger och det är full fart direkt. Och där är ju Tommy och Annika, snälla och lydiga och hela och rena. Tills de träffar sin nya granne, då blir också de lite busiga.

Det är härligt snabba scenbyten. Ensemblen är stor, 25 skådespelare som också rycker in som scenarbetare. Det mycket att titta på, även statisterna ute i periferin skådespelar verkligen.

En stor ensemble ger möjligheter. Publiken får var med om en myllrande marknad med liv och rörelse. Här finns försäljare, en marknadsutropare, fina damer, skolbarn och ficktjuvar, minsann. Tur att polisen också är där.

I den scenen möts Pippi och Starke Adolf i tvekamp. Adolf är världens starkaste man, men vad hjälper det mot Pippi, världens starkaste tjej. Hon sätter honom på rumpan och dessutom tappar han byxorna. Det är en njutning att höra de minsta i publiken kikna av skratt.

Ibland är sorgligt också. Som när Pippi ligger ensam i sin säng, med fötterna på huvudkudden givetvis, och längtar efter mamma och pappa. Mamma är ju en ängel och pappa sjörövarkapten någonstans på de sju haven.

Hon ser dem i drömmen, vandrande arm i arm, i en finstämd och skickligt gestaltad scen.

Och så lite otäckt, när busarna Dunder och Blom kommer på nattligt besök för att lägga vantarna på Pippis kappsäck med guldmynt. Men Pippi reder ut också detta, lika käckt och modigt som alltid.

Dunder och Blom är så träffsäkra, som hämtade ur en svensk pilsnerfilm från 30-talet, med trådslitna kostymer och kepsen på svaj.

Ja, dekor, kostym och rekvisita, och ljus, är en njutning att skåda. Och det behövs, eftersom föreställningen är ganska lång, över två timmar.

Agnes, 8 år, från Lidköping berättar i pausen att hon tycker det var spännande när Pippi kom till skolan och skulle lära sig bokstaven i.

– Det var roligt när hon sa ”igelkuttar”, säger Agnes.

Brorsan Aron, 12 år, berättar att det är storasyster Alma Sjömark som spelar Annika, men nej, hon har inte övat så mycket hemma.

– Men hon har varit på många repetitioner, säger han.

Och det märks att både Alma Sjömark och hennes kollegor har jobbat hårt och repeterat ända sedan i mars. Det är en välspelad föreställning med många fina skådespelarprestationer.

Den som har sett Pippi-filmerna kommer att känna igen sig. Här får man dessutom den där närvaron och nerven som bara teater kan ge.

Pippi Långstrump spelas ytterligare ett tiotal gånger fram till den 18 november.